Rätt kommunikation när kommunens matavfall ska samlas in

[hscp class=”ingress”]Vi har tidigare på Avfallshantering.seberättat om hur nordvästra Skånes kommuner arbetat mot ökad insamling av matavfall – från 90-talet och framåt. Lennart Jensen är avfallsrådgivare och Bo Nordström är senior advisor på det kommunägda renhållningsbolaget NSR. Båda två framhåller vikten av att på rätt sätt informera boende och verksamheter i kommunen, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ökad insamling av matavfallet. Här ger de sina bästa tips! [/hscp]

Fokusera på det som är bra i kommunikationen

Under 90-talet blev miljöfrågan allt viktigare. För att nå ut till kommunernas invånare fokuserade informationskampanjerna på miljö och framtidens drivmedel. Syftet var att öka medvetenheten kring hur matavfall kan användas till biogas och hur miljö och ekonomi faktiskt går hand i hand.

Informationsarbetet i nordvästra Skånes kommuner har fortgått alltsedan dess – bland annat genom utskick och informationsmöten. Lennart berättar:

– När vi gjort insatser för att öka insamlingen har våra avfallsrådgivare bjudit in de boende via fastighetsförvaltarna för att informera på plats i miljöhus och liknande. På så vis blir det lättare att tydliggöra fördelarna med att sortera ut matavfallet.

Bo framhåller dock att ett av problemen är att de som närvarar vid dessa informationstillfällen oftast är de som redan gör rätt. I vissa områden har det dock införts så kallade miljövärdar vars uppgift är att löpande tala med de boende om hur insamlingen går – med fokus på det positiva:

– Vår inställning har alltid varit att man bör komma med så mycket positiv input som möjligt. Om det finns någon negativ kritik så ska den varvas med åtminstone tre gånger så mycket kommunikation av  positiv karaktär. Vi har märkt att de boende inte tar till sig kritiken om man inte har berömt dem först. Man får helt enkelt portionera ut det negativa lite då och då.

Gör det inte lätt att göra fel vid insamling av matavfall

En annan viktig del i arbetet mot ökad sortering är att det finns bra information i själva soprummen. Bildspråk är ofta att föredra eftersom alla inte kan läsa på svenska eller för dem som har sämre syn. Kommunikationen måste helt enkelt vara tydlig och tillgänglig för alla. Men det finns andra, rent praktiska sätt att öka matavfallsinsamlingen. Lennart berättar:

– En viktig del är faktiskt att soprummen hålls efter och är fina. Om det är rent och snyggt och det finns bra belysning, har vi märkt att sorteringen påverkas i positiv riktning. Den som väljer att inte sortera ska heller inte ”uppmuntras” att slänga osorterade sopor i fel kärl – i matavfallsinsamlingen, exempelvis. Därför bör man se till att det första man möts av i ett soprum eller miljöhus är ett kärl för restavfall. Ingen går ju längre in i soprummet bara för att slänga det osorterade avfallet i fel kärl.

Sopsortering sällan prioriterad i verksamheter

Även de verksamheter som hanterar matavfall bör informeras löpande. Bo menar att ett av problemen i exempelvis restauranger och storkök är att de som slänger avfall där är relativt anonyma. I en villa kan man så gott som alltid härleda vem det är som kastat soporna. Men i verksamheterna är det så många som arbetar att det är svårare att hitta källan till ett problem.

Dessutom har man i dessa verksamheter ofta bråttom och personalen anser sig sällan ha vare sig tid eller plats att sortera avfallet. Det blir därför inte en prioritet. I restauranger handlar det ju heller inte bara om hur personalen bedriver verksamheten, utan om gästernas förväntningar på hur snabbt maten ska serveras. Därför slängs oftast allt i restavfallet istället. NSR har bedrivit ett flertal kampanjer där de är på plats i verksamheterna för att informera och demonstrera hur man enkelt man kan arbeta med matavfallet. Bo berättar:

– Det har ofta gett god effekt att komma direkt till verksamheterna och vi kan även tipsa om konkreta sätt att minska på matsvinnet. Ett exempel är en restaurang i Helsingborg som gjort sig ett namn på att de serverade så stora portioner. Det ledde till ett enormt svinn – mellan 500 och 600 kilo matavfall slängdes per vecka. Vi föreslog därför att de borde börja med doggy bags.

Bo och Lennart betonar avslutningsvis att arbetet med matavfallsinsamling – såväl för hushåll som verksamheter – är en lång process, där det är viktigt att ge varandra tid och möjlighet till anpassning. Löpande information och kommunikation är en avgörande del i arbetet med att ändra ett beteende och även för att få folk att inse att varje individ kan göra skillnad genom medvetna val kring avfallshantering och återvinning.