Från dyrt avfall till rena intäkter

fran_dyrt_avfall_1024x656

Renodlat förbränningsavfall innebär enbart kostnader – det vet de allra flesta. Därför är det något du som bedriver verksamhet inom dagligvaruhandeln vill ha så lite som möjligt av. Osorterat avfall går nämligen direkt via renhållningsbolag till förbränningsverken som tar betalt per ton. Renhållningsbolagen tar i sin tur ännu mer betalt av sina kunder för att de ska kunna göra en vinst på avfallet. Men vad många inte vet är att en stor del av det avfall som går direkt till förbränning, i själva verket skulle kunna återvinnas och därigenom medföra en intäkt.

Det mesta avfallet kan återvinnas

De vanligaste materialslagen bland dagligvaruhandelns avfall är wellpapp (i form av kartonger) och plast. Båda dessa kan återvinnas och återvinningsbolagen kan därför ge ersättning för dem. Plast genererar dock en mångdubbelt högre ersättning än wellpapp.

Plast uppdelas i två olika typer – hårdplast och mjukplast. Mjukplasten är vanligen så kallad krymp- och sträckfilm, det vill säga emballageplasten som viras runt pallar för att hålla varorna på plats under transport. Mjukplasten kan även delas upp i kategorierna färgad och ofärgad, varav den ofärgade plasten ger en högre intäkt än den färgade eftersom den inte behöver behandlas före återvinning. Hårdplasten kommer i huvudsak från plastförpackningar.

Svårlöst avfallsekvation

Orsakerna till att en butik väljer att inte sortera och återvinna sitt avfall kan vara många. Ofta handlar det om okunskap – de som fattar beslut om avfallshanteringen vet helt enkelt inte om att de kan få betalt för avfallet. I andra fall anses det inte finnas tillräckliga volymer av återvinningsbart avfall i verksamheten för att det ska löna sig att återvinna det. Den vanligaste orsaken är dock bekvämligheten av att kunna slänga allt i en och samma container.

Oavsett om du har valt att återvinna avfallet eller ej är dock ett vanligt problem inom dagligvaruhandeln att obehandlat avfall tar mycket plats och ofta måste hämtas av renhållningsbolaget. Ju fler hämtningar desto dyrare blir hanteringen, vilket förtar den eventuella vinst man gör på själva återvinningen.

Ett sätt att undvika att framförallt wellpappen tar för stor plats är att skära och vika kartongerna innan den slängs. Visserligen blir kartongerna platta och tar inte upp lika mycket plats, men det innebär samtidigt en kostnad i och med att det är någon som måste göra det. Den tiden hade personalen istället kunnat lägga på att serva kunderna ute i butiken.

Rena intäkter efter två år

Så hur får du då matematiken att gå ihop? Tiden det tar att manuellt hantera avfallet som ska återvinnas, äter ju i viss mån upp de intäkter som återvinningen ger. För att lösa ekvationen måste helt enkelt den manuella hanteringen begränsas, vilket enklast görs genom att köpa in eller hyra en komprimator eller balpress, så att personalen slipper skära och vika avfallet.
Livslängden på balpressar och komprimatorer av god kvalitet ligger på mellan 15 och 25 år och för den som enbart har hanterat avfallet manuellt tidigare innebär besparingarna i arbetstid och kapade avfallskostnader att en sådan investering kan räknas hem på under två år. Därefter blir de besparingar som balpressen/komprimatorn medför, och ersättningen från återvinningen, till rena intäkter.

Om du vill veta hur du ska gå tillväga för att få ersättning för plast och wellpapp kan du kontakta det renhållningsbolag som tar hand om avfallet idag. De kan se till att du får nya kärl för plast och wellpapp samt ersättning för materialet som sedan återvinns. Du kan även kontakta oss på ATS-Orwak så ser vi till att du får hjälp att komma igång med återvinningen!