Tre föreningar om att byta avfallslösning

Tre brf om ny avfallslosning

Orsakerna till att en bostadsrättsförening beslutar att byta avfallslösning kan vara många. I den här artikeln möter ni tre personer som på ett eller annat sätt varit delaktiga i beslutet om, samt implementationen av, en ny soplösning. De berättar vad för orsaker som låg bakom beslutet, vilken lösning de valde och varför.

Slut med sopnedkast då vaktmästaren lämnade bostadsrättsföreningen

Förening: Brf Vattentornet i Örnsköldsvik

Antal bostäder: 143

Tidigare lösning: Sopnedkast

Nuvarande lösning: Underjordsbehållare (Molok) för rest- och matavfall

Britt-Mari Törnquist var tidigare ordförande i Brf Vattentornet och började redan 2006 att fundera på om föreningen inte borde byta avfallslösning, i samband med att Örnsköldsviks kommun påbörjade arbetet med att samla in matavfall. Föreningen övervägde först att bygga en egen kompost, men det hade blivit både dyrt och komplicerat. Britt-Mari berättar vad som slutligen fällde avgörande:

– Vaktmästaren, som tidigare har skött sophanteringen genom att forsla alla sopor med traktor till en närliggande container, sade upp sig. Vi bestämde oss då för att inte anställa någon ny och lägga ut fastighetsförvaltningen på entreprenad.

Redan i ett tidigt skede fick Britt-Mari upp ögonen för de nedgrävda Molok-behållarna som slutligen blev den lösning som föreningen valde.

–  Det svåraste var att avväga lösningens kapacitet och placering och hur ofta soporna skulle tömmas. Det var också en utmaning att bedöma och jämföra leverantörerna. Vi valde San Sac då de har gott renommé.

En annan förening i Örnsköldsvik hade tidigare valt San Sac som leverantör och var nöjda, vilket gjorde att Brf Vattentornet valde att följa deras exempel.

Tidigare fanns ett sopnedkast i varje trappuppgång och vaktmästaren var tvungen att åka från port till port, men idag är hela föreningens avfallslösning uppdelad på tre sopstationer utomhus. Varje station har vardera två kärl – ett för brännbart och ett för matavfall – som töms var fjortonde dag.

– Reaktionerna har varit spridda – några satte sig först emot beslutet medan andra var tacksamma för att det äntligen hände något. Många hade länge tyckt att sophanteringen var föråldrad och inte miljöriktig – främst de yngre medlemmarna. Idag skulle jag säga att merparten av föreningens medlemmar är positiva till förändringen.


Från skräpigt soprum till snygga behållare

Förening: Duettens samfällighetsförening i Skogås

Antal bostäder: 178 (varav 115 lägenheter i en BRF och 63 radhus – samtliga ingår i samfälligheten)

Tidigare lösning: Soprum och kärl

Nuvarande lösning: Underjordsbehållare (Molok) för rest- och matavfall

Tomas Nyberg är ledamot i föreningen och har ansvarat för en stor del av inköpsfrågorna – dels för att han till vardags arbetar med inköp, dels för att han personligen tycker att det är ett spännande engagemang. Han berättar hur avfallslösningen såg ut tidigare:

– Vi hade tidigare två grovsoprum där det stod ett antal kärl som motsvarar ungefär den uppdelning man kan hitta på en återvinningsstation. De sköttes illa och det var alltid väldigt skräpigt i soprummen. Vi hade även sopkärl för hushållsavfall utanför varje radhus där det också blev det skräpigt – främst för att sopkärlen ibland vittjades av obehöriga som lät det som inte var av intresse ligga kvar på marken.

Flera av sopkärlen befann sig även i närheten av gångstråk där människor som inte bor i området rör sig, och det hände att obehöriga nyttjade sopkärlen för sitt eget avfall. Ytterligare ett problem var att sopor som inte hörde hemma bland hushållsavfallet ofta hamnade i kärlen – avfall som egentligen borde ha återvunnits. Tomas, igen:

– I takt med att vi som bor i samfälligheten började ledsna på nedskräpningen, ökade intresset för att hitta nya lösningar och då blev bottentömmande underjordsbehållare  det bästa valet för oss. Vi tyckte framförallt att de är diskreta och rymmer mycket avfall. Vi gjorde beräkningar på hur många vi skulle behöva installera för att täcka behovet för 178 hushåll. Det slutade med att vi valde 3 behållare på 5 kubik, samt 2 behållare på 750 liter för matavfall – totalt 5 behållare uppdelade på 2 platser i området.

Samfälligheten gick alltså från att använda sig av ett flertal avfallsstationer till att bara ha två. Det fanns en oro för att föreningens medlemmar inte skulle orka gå denna sträcka i och med att bostadsområdet är ganska stort. Slutresultatet är dock väldigt positivt. Det är nu ovanligt att obehöriga slänger sitt avfall i föreningens sopbehållare. Dessutom slänger de boende själva inte lika ofta avfall i ”fel” kärl eftersom avfallsbehållarna är utformade på ett sådant sätt att det praktiskt taget inte går att slänga soporna fel.

 

Trånga passager och tunga sopsäckar ledde till hot om hämtstopp

Förening: Brf Trångsund i Huddinge

Antal bostäder: 303

Tidigare lösning: Sopnedkast

Nuvarande lösning: Kärlskåp och markstående behållare

Anders Myrdal är fastighetstekniker för Brf Trångsund som förvaltas av HSB. Orsaken till att de påbörjade en dialog om ny avfallslösning var att SRV som sköter sophanteringen, dels inte ville åka in på gården då det är väldigt trångt mellan husen, dels ville de inte hantera tunga säckar av arbetsmiljöskäl. Anders berättar:

– Vi stod inför ett potentiellt hämtstopp om vi inte uppdaterade avfallslösningen. SRV själva kom med ett förslag på lösning, men kärlen var i trä vilket kräver mycket underhåll. Vi hade sedan tidigare en bra relation med San Sac och de kunde erbjuda kompositlösningar och dessutom var deras lösning mer prisvärd.

Idag har föreningen en blandning av lösningar – fyra kärlskåp för hushållsavfall och matavfall, samt två markstående krantömmande behållare; en för hushållsavfall och en för matavfall.

– Vi är väldigt nöjda. Det är lättskött och innebär praktiskt taget inget underhåll. Hela implementationen har gått över förväntan och de boende har inte klagat överhuvudtaget. Det är väldigt ovanligt med tanke på att de tidigare bara kunnat gå ut i morgonrock och slänga soporna. Inga soppåsar har blivit stående i trapphusen eller på balkongerna. Dessutom behöver SRV nu inte längre tömma avfall på 22 upphämtningsplatser – utan bara fem. Det gör att vi kan räkna hem investeringen på ett par år, sen är det ren vinst till föreningen.

Läs hela caset om Brf Trångsund här>>

Se även intervjun av Anders på Brf Trångsund:

Vi visar ett antal produkter som kan vara av intresse för dig som är beslutsfattare inom din BRF eller Fastighetsbolag >>