Bostadsnära insamling – för- och nackdelar med olika lösningar för din kommun

Bostadsnära insamling

 

Den förra regeringen beslutade under sin mandatperiod att alla bostäder i Sverige ska ha tillgång till bostadsnära insamling 2025 med ett delmål om 60 % till 2021. Rent praktiskt innebär det att alla fastigheter i Sverige ska ha tillgång till insamling för alla återvinningsfraktioner vid tomtgränsen. Tiden är knapp och ännu vet vi inte hur detta i praktiken ska utföras. I synnerhet är frågan om lösningar för villaområden en het potatis. Olika lösningsalternativ förhandlas fortfarande och i den här artikeln tittar vi närmare på dessa samt vilka för- och nackdelar de kan tänkas medföra.

Bostadsnära insamling – vem gör vad?

Efter att regeringen utfärdade förordningen har Naturvårdsverket sedan fått tolka den och upprätta olika vägledningar med krav och riktlinjer för producenterna som sedan ska stå för kostnaden och komma med förslag på tänkbar lösning. 

Idag har de allra flesta villahushåll ett kärl för restavfall och ett för matavfall. Men i och med regeringsförordningen ska det vid tomtgräns nu även finnas fraktioner för allt det avfall som är vanligt förekommande i svenska hushåll. Detta innefattar pappers- och plastförpackningar, tidningar/returpapper, metall, färgat och ofärgat glas. Tillsammans med rest- och matavfall blir det åtta olika fraktioner. 

Producenternas största insamlingsorganisation är FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) är först ut med att presentera ett förslag för att uppfylla regeringsförordningen. 

Förenklat uttryckt är FTI:s uppdrag att erbjuda insamling till en, för deras ägare, så låg kostnad som möjligt. Huvudidén är att erbjuda fler kärl till tomterna. Med största sannolikhet handlar det om en kombination av tvåfackskärl där de olika fraktionerna läggs i olika fack. Förslaget granskas nu av Naturvårdsverket som kommer med ett utlåtande under våren 2020. 

Skulle Naturvårdsverket efter granskning av förslaget anse att det inte motsvarar ett tillståndspliktigt insamlingssystem kommer producenterna att behöva återkomma med ett föreslag om insamling med fler fraktioner, vilket förmodligen innebär fler kärl. Låt oss titta närmare på några alternativ. 

Olika lösningar för insamling

Tvåfackskärl

Det mest kostnadseffektiva sättet för insamling vid tomtgräns är att addera ytterligare kärl. För att begränsa mängden av dessa kan kärlen förses med en skiljevägg som separerar två fraktioner i ett och samma kärl. Kärlen kan hämtas med standardbilar alternativt med sidlastare. Kommunen kan även välja att sätta in en mellanvägg i kärlet för restavfall så att även matavfall kan samlas in i samma kärl. Beroende på vad man väljer kan den slutliga lösningen innebära mellan tre och fem kärl i anslutning till varje fastighet.

Fyrfackskärl

Systemet bygger på att varje hushåll har två 370-literskärl som vardera är delade i fyra fack. Kärlen hämtas sedan med en specialbil som tömmer samtliga fyra fraktioner samtidigt och håller dem separerade från varandra. Detta är det dyraste systemet för källsortering vid tomtgräns. Det innebär att två stora kärl måste ställas vid varje tomt och det krävs även specialbilar till tömning som klarar färre hushåll per skift. 

Optisk sortering

Optisk sortering innebär att man samlar in alla fraktioner utom glas i olikfärgade plastpåsar som sedan slängs i samma kärl. Avfallet sorteras sedan maskinellt så att påsar av samma färg hamnar på samma ställe så att avfallet kan återvinnas. Systemet kan använda den infrastruktur som redan finns så att avfallet slängs i samma kärl som hushållen redan har. Den största kostnaden ligger i sorteringsanläggningen där utsorteringen sker. Nackdelarna är att påsarna är tillverkade av fossilbaserad plast (om än återvunnen) och enligt livscykelanalyser ger det inte samma miljönytta som exempelvis kvartersnära insamling eller fyrfackskärl.  Dessutom klarar sopbilarna färre hushåll per skift beroende på lägre komprimering.

Kvartersnära insamling

Kvartersnära insamling kan användas som ett komplement till samtliga system ovan. För många villahushåll kommer en större mängd kärl vid tomtgränsen inte vara önskvärt av olika skäl. Kvartersnära insamling (KNI) kan då vara ett lämpligare alternativ. Systemet är idag vanligt i radhusområden och bygger på att det finns en källsorteringsstation i nära anslutning till bostäderna, oftast på vägen in eller ut ur området. Detta innebär att sopbilarna inte behöver köra in på de trånga gatorna precis vid husen och varje hus behöver inte ha kärlen direkt på sin tomt. Det finns system som tar liten plats (cirka 8–10 kvadratmeter) som ändå kan serva hela villaområden. Kvartersnära insamling är också det mest kostnadseffektiva sättet att samla in avfall på. Samtidigt måste de boende gå till utkanten av kvarteret för att lämna sitt avfall. Studier visar även att både insamlingsresultat och miljönytta gynnas av kvartersnära insamling. 

Vilken lösning för bostadsnära insamling är bäst för din kommun?

Nu är den stora frågan vad Naturvårdsverket beslutar och vilka system som i så fall kommer att användas. Om de kräver alla fraktioner ska samlas in i anslutning till bostaden kommer troligtvis många boende i tätbebyggda villaområden att kräva kvartersnära lösningar istället. Enligt naturvårdsverkets riktlinjer är kvartersnära insamling ett giltigt insamlingssystem så länge det är olämpligt att samla in avfallet vid tomten, om det till exempel skulle innebära en säkerhetsrisk i området. 

Ska kommunal mark användas till de lösningar som finns tillgängliga för kvartersnära insamling bör kommunerna kunna ställa krav på till exempel utseende av de stationer som sätts ut för att på så sätt bibehålla trivsamma bostadsområden. Risken är annars att fokus hamnar på hitta billigaste lösning, vilket oftast innebär plåtcontainrar, något som oftast inte uppskattas eller bidrar till trevnad i bostadsområden. Här har alltså kommunerna en möjlighet att påverka vilken lösning som kommer att användas i just deras bostadsområden. Samfälligheter och bostadsrättsföreningar som har en gemensam fastighet kan själva styra till en attraktiv och platseffektiv lösning.

Oavsett vilken linje Naturvårdsverket väljer att gå på har San Sac både den kunskap och de lösningar för insamling som krävs för att uppfylla kraven och samtidigt bibehålla trivseln i era bostadsområden. Vill du veta mer eller är du nyfiken på hur din kommun kan ställa krav på producenterna? Kontakta oss!