Kvartersnära insamling – återvinning närmare hemmet

Kvartersnära insamling KNI

Kvartersnära insamling (KNI) är ett sätt att hantera avfall som innebär att en källsorteringsstation utplaceras i ett villa- eller radhusområde, nära bostäderna, där de boende naturligt rör sig. Istället för att behöva åka med återvinningsbart avfall till en återvinningsstation, som ofta ligger ganska långt bort, kan allt avfall samlas in och därmed återvinnas i nära anslutning till bostaden. Renhållningsbolagen behöver på detta sätt inte längre tömma sopkärl för respektive hushåll, utan kan göra en tömning för alla bostäder inom ett visst område.

KNI – ett kommunalt beslut

I dagsläget åligger det inte kommunen att ansvara för insamling av återvinningsbart material – det är ett frivilligt åtagande – och beslutet om huruvida KNI ska tillämpas fullskaligt i kommunen ligger på politisk nivå, i kommunfullmäktige.

Att installera en lösning för kvartersnära insamling innebär givetvis en kostnad – både vad gäller utrustning och arbete. Dessutom krävs även att ett stycke mark tas i anspråk där insamlingsstationerna utplaceras.

Insamlingsstationerna är dock mycket yteffektiva och kostnaden är, om man föreställer sig att den fördelas på respektive boende i kommunen, knappt kännbar. Fördelarna tycks alldeles avgjort överväga eventuella nackdelar.

Tre fördelar med kvartersnära insamling

KNI bidrar till bättre service för de boende, i och med att källsorteringen kan ske nära hemmet – något som ökar viljan att källsortera. Det innebär givetvis även såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar. Samtidigt blir själva hanteringen mer kostnadseffektiv och innebär en väsentligt mindre miljöbelastning genom att källsorteringen ökar och att hämtningen av avfallet sker mer sällan.

Intäkter och lägre kostnader

Behandlingskostnaderna vid förbränning av hushållsavfall är cirka 450–650 kr per ton för kommunen. Genom att använda KNI kan material som sorteras ut återanvändas som råvara, vilket kommunen får en viss ersättning för. På så sätt genereras en intäkt, istället för att kommunen ska betala för energiåtervinningen av hushållsavfallet – sorterar man mer behöver en mindre andel avfall gå till förbränning.

Säkerhet

Stora sopbilar kör på trånga gator, i områden där lekande barn befinner sig. Kärltömning i villa- och radhusområden medför därigenom olycksrisk. KNI skapar säkrare boendeområden genom att sopbilarna inte längre behöver köra bland bostäderna.

Arbetsmiljö

Inom avfallsbranschen talas det mycket om den psykosociala stressen för de chaufförer som arbetar för renhållningsbolagen, vilket i hög grad är kopplat till olycksrisken. Kvartersnära insamling skapar således även en bättre arbetsmiljö för chaufförerna som slipper tömma sopkärl på trånga gator och oroa sig för olyckor. Kärlhantering är även förknippat med tunga så kallade dragvägar (det vill säga, den väg som kärlet behöver dras till och från sopbilen) samt de många in- och urstigningar ur fordonen och den belastning på kroppen som det innebär. Med KNI försvinner dessa moment i och med att lösningen använder sig av krantömda system som med hjälp en fjärrkontroll kan lyfta cirka 5000 liter avfall istället.

Hållbar avfallshantering – närmare bostaden

Som boende kan man kanske uppfatta det som mer problematiskt att behöva gå längre för att bli av med avfallet, efter att alltid ha haft sitt eget sopkärl, vilket de flesta tycker har fungerat bra. Men den största mängden avfall som hanteras idag är just återvinningsbart material medan mängden restavfall är försvinnande liten. Effekten av KNI blir snarare att de boende kommer närmare en återvinningsstation, än att de kommer längre ifrån ett sopkärl. Dessutom finns det överlag en allt större önskan om att bo i en kommun som tar sitt ansvar ifråga om hållbarhet och som gör det enkelt för de boende att sopsortera.

En rapport framtagen av Avfall Sverige visar, då hushållen ombads att sammanfatta hela systemet KNI i ett enda betyg, att ingen av de tillfrågade som bodde i villor ställde sig negativ till systemet. 73 procent var mycket positiva.

Läs mer i Avfall Sveriges rapport här>>