Avfall Sveriges vd om 50-procentsmålet för insamling av matavfall

Avfall Sverige Weine

[hscp class=”ingress”]Svenska staten har satt upp ett miljöpolitiskt mål om att 50 procent av allt matavfall ska samlas in till 2018. Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist berättar om utmaningarna med målsättningen, hur långt vi har kommit och vilka förutsättningar vi i dagsläget har för att nå målet.[/hscp]

Väntad turboeffekt

Sverige är ett av de länder som är bäst i världen på att separera matavfall från övrigt avfall och Weine Wiquist, vd på Avfall Sverige, menar att en av orsakerna till att regeringen valt att satsa på just på detta är att biogödsel och biogas kan utvinnas ur matavfallet. Biogödsel kan användas i jordbruket och ersätta konstgödsel, och biogas kan användas som drivmedel, vilket innebär att insamling av just matavfall ger särskilt gynnsamma effekter.

I nuläget ligger insamlingsnivån strax under 40 procent vilket innebär att målet till 2018 troligtvis inte kommer att uppnås. Däremot är Weine övertygad om att målet kommer att vara uppnått – och passerat – under 2019 eller 2020:

– Vissa kommuner släpar efter en aning – särskilt storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Eftersom det bort så pass mycket människor i dessa kommuner blir implementeringsarbetet desto mer omfattande. Delar av storstäderna täcks redan in, men systemet är inte färdigutbyggt. När det väl sker förväntar vi oss en så kallad turboeffekt, vilket kommer att innebära att vi passerar målet med råge.

I regel hamnar kommunerna på nivåer betydligt högre än 50 procent när de väl upprättar insamling för matavfallet. Att vissa mindre kommuner inte ens har påbörjat sin insamling kommer därigenom att ha relativt liten effekt på det nationella målet, så länge de medelstora och stora kommunerna deltar i arbetet.

Utmaningarna som störst i storstadsområdena

Hela förfarandet kring avfallshanteringen måste många gånger förändras i grunden för att det ska fungera. Det behövs nya kärl och ibland nya sätt att tömma vilket innebär en helt ny logistik. Man måste se över hela flödet och väga in varje steg i hanteringen, från tillfället då avfallet slängs, till den punkt då avfallet blir gödsel eller gas. De stora utmaningarna med att uppnå målen är alltså att de ändrade förfarandena kring avfallshanteringen blir så omfattande – speciellt i de större kommunerna. Weine förklarar vidare:

– Det är en betydligt mer komplex process än om det hade rört sig om någon annan typ av återvinningsbart avfall. Ser man till exempelvis tidningar eller förpackningar är avsättningsfrågan inget problem. Tidningspappret körs till pappersbruket, som redan finns på plats sedan länge. Men det är däremot inte alls lika självklart att det finns någon biogas- eller rötningsanläggning i närheten för matavfallet.

Dessutom kanske det måste till ett antal olika insamlingssystem för att det ska fungera optimalt; en typ för flerfamiljsbostäder, en annan för villaområden, en tredje för verksamheter – restauranger, storkök och så vidare. Målet gäller allt matavfall och inte bara det som kommer från hushållen.

Det är med andra ord en mängd olika led som måste fungera i samverkan och man kan inte införa en liten del i taget, utan allt måste rullas ut i relativt stor skala direkt.

Mjuka styrmedel men kvantifierbara incitament

Regering och riksdag har antagit målet som en del av de nationella miljömålen och kommunerna måste i enlighet med dessa upprätta planer för avfallshanteringen. I och med att många kommuner har avfallshanteringen utlagd på entreprenad, där avtalen löper på ett visst antal år, väljer många kommuner att – istället för att bryta avtalen, vilket medför kostnader – låta avtalen löpa ut och därefter påbörja arbetet för att uppnå de nya miljömålen. Det finns inga sanktionsgrundande regelverk omkring detta, men de allra flesta kommuner följer ändå regeringens linje. Det ligger i kommunens eget intresse, menar Wiqvist:

– Kommunerna sparar sina resurser genom mindre användning av fossila drivmedel och konstgödsel. Det leder till minskade kväveutsläpp och en mängd andra fördelar som i förlängningen går att kvantifiera till intäkter, sett till de kostnader som miljöpåverkan gett upphov till.

Alla kommuner måste bidra

Weine avslutar genom att understryka att förutsättningen för att vi ska uppnå målen är att de kommuner som börjat att bygga ut insamlingssystemet för matavfall verkligen genomför det i full skala, samt att resterande kommuner påbörjar planeringen så fort som möjligt. I nuläget är det frivilligt om en kommun väljer att genomdriva den här förändringen, men från Avfall Sveriges sida anser man att alla kommuner måste vara delaktiga i arbetet:

– Vi vet ju att matinsamlingen fungerar i alla olika typer av kommuner, så vårt förslag till regeringen är att de ska införa ett krav gentemot kommunerna som skulle innebära att de, såvida det inte anses oskäligt, måste samla in matavfallet. Det blir ju även en bekräftelse för de kommunerna som redan har drivit igenom förändringen att de faktiskt har gjort rätt.